Detta regelavsnitt är framförallt anpassat till flygfarkoster i Torus men kan utan större problem även användas till andra världar.
Flygfarkoster uppbyggnad
De flesta flygfarkoster består av två huvuddelar, ett skrov och någon sorts ballong. Dessutom kan de ha extra framdrivningsmekanismer och styrmekanismer.
Ballong
Ballongens uppgift är att lyfta farkosten. Den är oftast fylld antingen med varmluft eller med Argonium. De flesta skepp har fler än en ballong för att öka säkerheten. Om en av ballongerna går sönder kan man pumpa i extra i de andra och ändå klara sig. De flesta skepp brukar ha så många ballonger att de klarar sig hjälpligt tills hälften har gått sönder. Dessutom har de flesta skepp reservballonger som de kan fylla vid behov. Ballonger har två värden, Tålighet och Lyftkraft. Tåligheten anger hur seg ballongen är och beror på vilket material den är gjord av. Lyftkraften mäts i antal ton som ballongen kan lyfta och avgörs framför allt med vad ballongen är fylld med, men även vilket material den är gjord av, kraftigare ballongmaterial väger mer vilket minskar lyftkraften. I tabellen nedan anges lyftkraften för en ballong med varmluft, om man fyller samma ballong med Argonium dubblas lyftkraften, eller om man hellre vill det, halveras kostnaden per ton lyftkraft.
| Material | Tålighet | Ungefär volym per ton lyftkraft | Kostnad per ton lyftkraft |
| Lätt tyg | 4 | 1000 m3 | 50 gram silver |
| Tjockt tyg eller läder | 6 | 1250 m3 | 80 gram silver |
| Härdat läder | 8 | 1250 m3 | 150 gram silver |
| Pansrat läder (stridsskepp enbart) | 10 | 3000 m3 | 500 gram silver |
Skrov
Skrovet är den delen av farkosten som man kan använda för att transportera saker i. Skrovet är ofta gjort i trä men kan även vara gjort i rotting eller tyg. Utseendet på skrovet varierar enormt de vanligaste utseendena är antingen korgformat, fartygsformat eller helt enkelt bara en enkel plattform. Skrovet har tre värden, Tålighet, Vikt samt storlek. Tåligheten och vikten beror på skrovets material, desto kraftigare skrov desto mer väger det. Dessutom beror vikten på hur stort skrovet ska vara. Storleken på skrovet mäts i skrovpoäng, ett skrovpoäng motsvarar utrymme för ungefär 5 personer eller 10 kubikmeter last.
| Material | Tålighet | Vikt per skrovpoäng | Kostnad per skrovpoäng |
| Rotting | 5 | 200 kg | 50 gram silver |
| Lätt träkonstruktion | 8 | 300 kg | 100 gram silver |
| Trä | 12 | 1 ton | 80 gram silver |
| Tjocka ekplankor | 15 | 3 ton | 200 gram silver |
| Pansrat trä | 18 | 5 ton | 400 gram silver |
Framdrivning
Många skepp använder enbart ballongen som framdrivningsmekanism men vissa väljer att ha segel, åror eller till och med propeller för att öka hastigheten. Framdrivningsmekanismen har två värden hastighet och vikt.
Segel
Segel räknas som en del av ballongen och har samma tålighet som den. Ett segel väger från 5% av skrovets vikt till 20% och kostar 100 gram silver per ton. Seglet ger en hastighet på +1 per 5% av skrovets vikt i god vind så ett maximalt segel på 20% ger hastighet på +4 i god vind. Om vinden är dålig halveras hastigheten, avrundat uppåt, vid vindstilla har skeppet naturligtvis 0 i hastighet
Åror
Vissa skepp har åror med gigantiska segelklädda årblad. När dessa rors i takt så drivs skeppet framåt. Årorna tar upp 1 skrovpoäng per 10 ton som skeppet väger och kräver tio roddare. De kostar 30 gram silver per ton som skeppet väger. Årorna ger skeppet +2 i hastighet oavsett vind. Årorna kan även användas för att styra och ger då +1 i Manöver. Årorna är en del av skrovet.
Propeller
Ett fåtal skepp drivs fram men hjälp av stora propellrar. Det vanligaste är att dessa propellrar drivs av muskelkraft. Ett fåtal drivs med hjälp av magi eller med mekaniska lösningar såsom en gigantisk fjäder. Enbart de som drivs med muskelkraft tas upp här. Antingen drivs de med hjälp av besättningen eller så använder man någon sorts dragdjur som få gå runt i en vinda. Propellern tar upp mellan 1 skrovpoäng per 20 ton som skeppet väger som ger +1 i hastighet till 4 skrovpoäng per 20 ton som skeppet väger vilket ger +4 i hastighet. Propellrarna kostar 1000 gram silver per skrovpoäng som de tar upp. Om man vill kan man även använda propellrarna till att styra med, de kostar då 30% mer per +1 i manöver man vill ha upp till +3 då de kostar 90% mer än från början. Propellrarna är en del av skrovet.
Styrning
De vanligaste sätten att styra sin farkost på är via styrsegel, åror eller med vridbara propellrar. Styrningen har två värden, dels vikt eller volym dels vilken Manöver det ger. Dessutom beror ett skepps Manöver på hur stort det är.
| Skrovets storlek | Manöver |
| 1 Skp | +1 |
| 2-3 Skp | 0 |
| 4-10 Skp | -1 |
| 11-20 skp | -2 |
| Över 20 skp | -3 |
Styrsegel
Styrsegel är segel som enbart används för att styra farkosten. De väger 5% av skrovets vikt och ger en manöver på +1 kostar 30 gs per ton som skeppet väger..
Åror
Åror ger, som nämnts ovan +1 på Manöver om man inte har någon annan styrning.
Propellrar
Det finns två olika sorters propellrar, framdrivningspropellrar som tas upp ovan, vilka man även kan använda för att styra med och styrpropellrar vilka är för svaga för att driva skeppet men kan styra det. Styrpropellrar tar upp 5% av skrovets vikt och kostar 50 g silver per ton som skeppet väger för +1 i manöver och 100 g silver per ton för +2 i manöver.
Bygga ditt skepp
För att bygga ditt skepp börja räkna ut vilken volym du behöver på skrovet.
Enklaste sättet är att avgöra hur många som ska vara ombord på skeppet. Dividera detta med 5 för att få fram hur många skrovpoäng som går åt till besättningen.
Nu har du hur många skrovpoäng som krävs för manskapet på skeppet. Dubbla denna siffra så har du utrymme för last, framdrivning extra ballonger, vapen med mera.
Därefter väljer du vilket material det ska vara gjort av och skriver ner vilken vikt och kostnad du får för skrovet.
Sedan är det dags att titta på framdrivning och styrning. När du har gjort det så lägg till eventuell vikt för dessa till skrovets vikt och om några av dem tar upp plats så dra av det från lastutrymmet. Lägg även till kostnaden för framdrivning och styrning till skrovets kostnad.
Nu har vi totala vikten. Därefter avgör vi vad ballongerna är gjorda av för något material och hur mycket som behövs. Tänk på att du måsta lägga till lyftkraft för eventuell last och för säkerhet för att täcka upp skadade ballonger. Lägg därför till 50-100% på lyftkraften. Exempelvis, har du ett skrov som väger 10 ton kan det vara bra att dimensionera ballongen så att den kan lyfta minst 15 ton. Räkna ut hur mycket ballong som behövs och vad det kostar. Slå ihop det med kostnaden för skrov, framdrivning och styrning. Nu har du den slutliga kostnaden för ditt skepp.
Beräkna skeppets maximala lastvikt, det får du fram genom att dra av skrovets vikt från ballongens lyftkraft. Så mycket last kan du ta.
Skriv ner skeppets totala vikt i olastat tillstånd, dess lastutrymme, maximal lastvikt, skrovpoäng, lyftkraft, hastighet samt manöver.
Vapen
Istället för att ange vapnens räckvidd så anges vilken modifikation Sg får på de olika avstånden. Ett streck (-) betyder att vapnet inte går att använda på det avståndet. Arbalets och ballistor får -1 på skada på Nära avstånd och -2 på Medel avstånd.
| Vapen | Skada | Bordning | Nära | Medel | Långt | Vikt | Volym | Kostnad |
| Arbalets | 8 | 0 | +2 | +4 | - | 50 kg | 0,1 skp | 175 gs |
| Ballista | 10 | 0 | +2 | +4 | - | 150 kg | 0,2 skp | 250 gs |
| Katapult | 13 | - | 0 | +2 | +4 | 0,5 ton | 1 skp | 1000 gs |
| Trebuchett | 16 | - | 0 | +2 | +4 | 3 ton | 3 skp | 3000 gs |
Ram En ram orsakar ett i skada för vartannat ton som skeppet väger, ett skepp utan ram orsakar ett i skada per fem ton som skeppet väger samt tar hälften av detta själv i skada om det försöker sig på en ramning. Denna skada multipliceras med antalet stridsronder på raken som skeppet har närmat sig motståndaren.
Se även Strid mellan flygfarkoster